2010 skulle kunna beskrivas som mitt jobbigaste år på länge, kanske någonsin? Jag vet inte hur många gånger jag ifrågasatt livet och meningen med det. Det känns som ett test, nu ska vi se hur mycket du klarar av! Februari -dina vänner sviker. PANG! April -din stora kärlek dumpar dig. BOM! Juli -din pappa blir allvarligt sjuk. KRASH! Innan jag ens hunnit ta ett andetag och släppt det som hänt så hände något nytt. Jag ramlade ner i en grop och varenda gång jag gjorde ett tappert försök att ta mig upp gled jag och halkade ännu längre ner. 2010 var året då Gud skrattade åt mig. Var det året som skulle käcka mig totalt och slå mig tusen bitar? för att jag sedan skulle skrapa ihop det som blev kvar och bygga upp nåt nytt? Nåt mycket bättre? 2010 skulle lära mig att inget är gratis och att du måste jobba jävligt hårt för att vara lycklig? Vem vet, 2011 bär svaret. Måtte 2011 bli bra, måtte det bli mitt år!
