Nöj dig inte med Mr. Big
Jag har SATC-maraton denna helg, började på säsong 1 och är nu inne på säsong 2. Varenda gång jag ser det blir jag påmind om varför jag avskyr Mr. Big och tycker att Carrie skulle ha gift sig med Aidan iställe t-han var ju helt underbar! Mr. Big däremot, han kan aldrig riktigt ge Carrie det hon vill ha eller säga de hon vill höra. Han har commitment issues och kan av någon anledning inte riktigt binda sig med henne. Bröllop är helt otänkbart, han skall aldrig gifta sig igen. Carrie lämnar honom för att hon vill ha sitt sagobröllop och vet att hon inte kommer få det med honom. Vad händer då? Jo, innan man vet ordet av är Mr. Big gift en någon annan. Vad betyder det? Han ville uppenbarligen inte ha Carrie tillräckligt mycket. Allt är alltid på hans villkor och hon nöjer sig, gång på gång. Kompromissar med sig själv, tillåter sig själv till att ta det hon kan få men inte det hon egentligen vill ha.
Det värsta man kan göra är att nöja sig, att ta det man kan få. Då säger man till sig själv att man inte är värd bättre, att man inte borde få allt man önskar och drömmer och lite till. Det är det absolut värsta man kan göra mot sig själv. Nöj dig aldrig!
Jag var tvungen att lämna min Mr. Big förra veckan. Jag kände mer än honom, vi ville olika saker. Jag var beredd att vänta på honom tills han kommit på vad han känner och vad han vill. Jag öppnade upp hela mig och blottade mitt innersta och sa vad jag kände för honom. Först blev han tyst. Oh, denna olidliga tystnad! Det finns inget som skrämmer en mer, men det finns heller inget som är mer dödsdömt tystnaden. Tillslut säger han "... okay".
Ursäkta?! Vad var det för svar? Jag säger att jag har fallit för honom och han svara "okay"?! Jag tror aldrig att jag har känt mig så förnedrad i hela mitt liv. Han ville ha tid för att lista ut vad han kände och jag sa att jag skulle vänta på honom. Åh så mycket jag ville ha honom! Den kemin jag kände med honom hade jag aldrig känt förut. Han var väldigt smart, lyssnade och kom med bra råd och hade de mest åtråvärda läpparna. Jag hade aldrig velat ha någon så mycket som jag ville ha honom då. Jag var beredd på ta det jag fick.
Lyckligtvis pratade min bästa vän vett med mig. För det här är ju inte det jag vill ha. Jag vill ju ha min Ryan Gosling som säger att han ville dela resten av sitt liv med mig trots att jag driver honom till vansinne, för det är ju så mycket han älskar mig! Egentligen vill jag ju ha allt eller inget. Mellanting är inget för mig. För jag tror att man vet vad man känner för varandra, velar man så vill man inte ha någon tillräckligt mycket. Vill man inte samma sak så är det ingen idé.
Två dagar senare sa jag till Mr. Big att jag inte vill vänta på honom. Att vänta på honom vore att nöja mig med far from the next best thing. Det var en underbar känsla! Jag stod upp för mig själv och var min egen bästa vän. Jag förtjänar mer än ett mellanting. Jag förtjänar att få exakt det jag vill ha och om Mr. Big inte kan ge mig det vill jag vill ha så tänker jag inte nöja mig med det jag får.
Om det är nåt jag lärt mig det senaste året så är det att det finns aldrig bara en kille, det finns alltid fler. Det brukar jag trösta mig med.
Kommentarer
Trackback
